Jag började på denna direkt efter semestern men tycks aldrig kunna få klart den. Nu kommer den i alla fall, som den är! 
För första gången på 30 år var vi i familjen iväg på gemensam semester, eller så kändes det iallafall.
På måndag morgon körde jag mot Sjötorp med ett mellanstopp i Ljungby för att hämta upp syrran. Hela resan tog runt fem timmar med gott tempo norrut. Mor o far hade tjuvstartat med moppe-jippo och konsert i närheten på söndagkväll och dök upp i rättan tid.
Lite efter ett, när vi fått stuvat alla grejer på våra cyklar bar det av mot Vättern längs Göta Kanal från Sjötorp där Göta kanal når Vänern. Första natten skulle vi sova i Vassbacken, en liten camping halvvägs till Karlsborg.
Halvvägs till Vassbacken började det dugga. Sen regnade det banne mig hela dagen och hela natten. Det blev ett mindre kaos i den lilla stugan som vi hade när vi skulle torka packning som blivit blöt, cykelkläder och skor. Sen skulle vi ju vara fyra vuxna där inne också!
Vassbacken var nånstans mellan sådär och råsunk, stället var väl fräscht men laga mat kunde dom inte. Synd att vi var ute på dom vita sidorna i kartboken, med bara cyklar som transport. Ållrajt, bara att bita ihop.
Dag två verkade bli bättre, vi rullade vidare mot Vättern och Karlsborg. Lämnade kanalen och cyklade längs den utmärkta leden. Tyvärr fick vi rulla en hel del på 90-väg vilket inte kändes superfint, men i det stora hela var det kanon att få komma ut och se något man inte riktigt tänkt sig.
Cykelsemester är ju i sig ganska mysigt, precis som andra liknande semestrar. Allt man behöver göra är att följa tramptag med tramptag mellan fikastopp och matpauser. Man låter tankarna stirra fritt och munnen gå i alla möjliga och omöjliga riktningar.
Väl i Karlsborg blev vi inkvarterade vid fästningen i Gula villan. Riktigt trevligt, men rummet var lite litet, så vi höll oss därifrån ganska mycket. God mat på Hotell Vättern eller liknande och sen hem o nana. Fästningen tittade vi på utifrån och lämnade rundturen till ett senare tillfälle.
Dag tre styrde vi kosan tillbaka mot Vänern, nu via nya cykelvägar, lite idylliskt genom tyst granskog till en början. På tal om idylliskt! Vi hamnade mitt i ingenstans och fick bo på det märkligaste stället jag någonsin stannat på.
I Halna har man ett boende där en verklig eldsjäl lagar mat och serverar hembakade kakor och nybryggt kaffe. Där jag kommer ifrån fanns på sin tid ett gästis där stadsbor kunde spendera semestern i vita trädgårdsmöbler i skuggan av ett stort träd med en bok i knät. Detta var säkert för 50 år sedan i Åsa, men i Halna hade tiden stått stilla. Känslan var exakt likadan!
Mätta, glada och på väg hemåt satte vi av mot Sjötorp på torsdagsmorgon. Familjen vevade norrut medans jag tog en extrasväng som vi undvek dagen innan. Götakanal-leden gick genom skogen men vår karta ledde oss på vägen istället. Nyfiken som jag är var jag tvungen att kolla hur leden gick.
Tung, nylagd grusväg mitt igenom skogen fick upp pulsen rejält, men det var roligt att få sträcka ut lite efter tre dagars touring.
När vi väl kommit tillbaka till kanalen gick det ganska fort till Sjötorp eftersom det var nedförsbacke längs alla slussarna. Vi fikade halvvägs och facinerades av bygget som tog så mycket tid och pengar, den tidens Hallandsåstunnel kanske?
Väl i Sjötorp brakade BMW:n söderut via Växjö, alla var nöjda trots väder och vissa boenden.
